Att bygga och vårda förtroendefulla relationer i skolan – tankar från en lärare på mellanstadiet

ImageTidigare har jag i blogginlägg skrivit att det som, enligt mig, utmärker en skicklig lärare är en god ämneskompetens, god didaktisk kompetens och kompetens att skapa och bevara goda relationer samt att ha en god balans mellan dessa tre kompetenser (vilket i sig kan betraktas som en kompetens). Här kommer några tankar kring att skapa och bevara goda relationer, allt givetvis med syftet att elever bättre ska utveckla kunskaper och värden i skolan.

Till att börja med tycker jag att man kan tänka på förtroende till andra ur dels ett individperspektiv men även på gruppnivå. Ett val som påverkar en individ positivt behöver inte påverka gruppen som helhet i positiv riktning när det gäller undervisningsrelationer. I värsta fall kan ett beslut som blir relationsskapande till en elev vara något som förstör relationer till andra i gruppen vilket såklart inte är önskvärt. Å andra sidan behöver ett beslut som gör att de olika relationerna i gruppen stärks inte alltid vara av godo för en specifik elev i gruppen. I vilket fall som helst måste en lärare göra avvägningar för vad den tror är det bästa ur både individperspektiv och på gruppnivå i de olika konkreta situationer den ställs inför. Besluten spelar roll för hur relationerna utvecklas och bibehålls. Detta är givetvis oerhört svårt och komplext men tillhör professionen och separerar vårt yrke från många andra enligt mig. Jag tror att en medvetenhet kring detta bidrar till att bättre beslut tas och sannolikheten blir större att nå framgång. Något man brukar tala om är förtroendekapital, dvs. att man byggt upp en relation där man har förtroende för varandra under en tid med positiva situationer/händelser/möten som förstärker detta. Dessa relationer “tål” ofta några situationer/beslut som inte uppfattas som gynnsamma. Förtroendet i relationen behålls i alla fall.

Man kan också tänka på relationer ur ett tidsperspektiv. Jag tror att man behöver bygga relationer ur ett långsiktigt perspektiv likväl som kortsiktigt, medvetet. På lång sikt sker både påfyllning och uttag av förtroendekapital (flera gånger). På lång sikt behöver detta “kapital” ligga på plus för att relationen och förtroendet ska finnas. På kort sikt kan beslut i olika händelser leda antingen till “påfyllning” eller “uttag” av förtroendekapital. En annan aspekt kring detta är att beroende på syftet med olika beslut kan det på kort sikt betraktas som ett “uttag” av förtroendekapital medan det på lång sikt är gynnsamt både för individen och för gruppen. Kanske vill man som lärare visa en gräns. Som lärare kanske man säger ifrån till en elev som exempelvis inte har tillräcklig kunskap kring demokrati och därmed inte uttrycker sig på ett sätt som är acceptabelt. På kort sikt skulle detta kunna bli ett sk. uttag av förtroendekapitalet hos en individ samtidigt som det kan vara gynnsamt på gruppnivå (såklart också beroende på hur läraren säger ifrån). På lång sikt är givetvis tanken att beslutet ska leda till något positivt (t.ex. att eleven lärt sig, utvecklats) och vid en sådan insikt hos eleven stärks förtroendet i långa loppet, tror jag. På kort sikt finns hundratals (kanske tusentals) situationer där det också finns möjlighet att fylla på förtroendekapitalet genom att agera i möten med elever (eller föräldrar, kollegor osv. för den delen).

Bygga goda och förtroendefulla relationer

Att bygga relationer som påverkar undervisningen positivt tar olika lång tid till olika individer. Några elever har man som lärare skapat en god, fungerande relation till snabbt medan andra elever behöver många möten/situationer för att förtroendet ska ha byggts upp tillräckligt. Det är också viktigt att bära med sig i bakhuvudet att olika elever behöver olika former av relationsskapande, allt beroende på vilka de är och vad de bär med sig sedan tidigare. Det kanske viktigaste är att aldrig sluta bry sig som lärare, inte ge upp utan istället söka nya ingångar och framförallt samarbeta med andra i detta. Jag är övertygad att en elev som har en god relation till en lärare som i sin tur har en god relation till en kollega ser detta och på så sätt lättare också skapas möjligheter för den läraren att bygga en god förtroendefull relation till den eleven. För att de goda undervisningsrelationerna ska ge resultat kan inga elever exkluderas. Man kan inte satsa allt på några elever och strunta i några. Det märks direkt på gruppnivå där det också behöver finnas en slags balans. En annan grundregel för mig är att aldrig bygga en god relation till en individ på bekostnad av en annan relation till en annan individ. Att tex. tala illa om någon för att vinna några kortsiktiga poäng, att låtsas vara någon jag inte är, att motarbeta läroplanen, att utnyttja vad någon känner eller liknande är några saker som bara kan leda till något negativt på lång sikt. Det här är också något jag tror det går utmärkt att tala med elever om.

Image

Vårda relationer

Att vårda de goda relationerna är minst lika viktigt som att skapa dem. Detta måste ske med kontinuitet och med alla relationer. Även här kräver olika relationer olika mycket tid och olika former. Något att bära med sig tror jag är att man som lärare bör se till att man har kvar övervägande del positivt förtroendekapital. Även detta är komplext då en enkel situation som att låta en elev få förtroendet att tömma papperinsamlingen av en annan elev ses som orättvist då den också ville göra det. Förtroendet hos en elev stärks och förtroendet till en annan kanske på kort sikt möjligen naggas lite i kanten. Det här kan betraktas som ett till synes harmlöst exempel och förhoppningsvis har man på gruppnivå haft en diskussion om att alla inte kan göra allt alla gånger. Jag tänker ändå att man kan tänka på vikten hos besluten vid de hundratals situationer av svårare karaktär (än föregående) under en skolvecka och hur de påverkar relationerna. Lärare kan inte tänka igenom varje litet besluts konsekvenser varje gång men jag tror igen att medvetenhet kring ovanstående ökar sannolikheten för bra beslut. Jag tror också att man som lärare ska använda det kapital man bygger upp för att eleverna på lång sikt ska lära sig värden och kunskaper.

Ett exempel

Jag har de senaste tre terminerna undervisat en grupp elever på mellanstadiet. I gruppen tillkommer då och då nya elever, oftast asylsökande barn som flyttat till området. Det innebär att gruppen också förändras ganska ofta med allt vad det innebär. Ett exempel från den här veckan var vid lunchen i fredags då en ny arabisktalande elev och jag talade med varandra. Vi pratade om hur några ord (mjölk, vatten, tillbringare, hejdå osv.) uttalas på arabiska. Jag försökte lära mig uttala dessa och frågade till dess att jag kunde. Eleven hade såklart mycket roligt åt detta och det i sig är ju en vinst. Eleven fortsatte hela rasten att försöka lära mig nya ord på arabiska. Men den verkliga vinsten kom senare på dagen när eleverna hade lektion i bild. Eleven i fråga kommer fram till mig (som inte undervisar klassen i bild) och frågar hur man uttalar ordet papper (på svenska). Vi hjälps åt och där har det goda mötet skett, förtroendekapitalet ligger på plus och undervisningen har fått en liten hjälp i positiv riktning.

Jag kommer fortfarande ihåg hur man uttalar orden ovan vilket jag har nytta av nästa vecka. Några saker jag brukar tänka på för att skapa förtroendefulla relationer är att visa att jag bryr mig, visa att jag kan växla mellan situationer som kräver fokus och de av mer avslappnad karaktär, erbjuda mig att ställa upp, visa tillit, låta elever ta ansvar och förvänta mig att eleverna kan och att de kommer att lyckas. Detta innebär inte att jag inte sätter gränser då det behövs. Jag säger ifrån, jag tydliggör, jag beslutar, jag leder arbetet i klassrummet och försöker i varje situation göra det jag tror är bäst för individerna och gruppen. Ibland blir det fel men med tanke på att tusentals beslut tas är inte det heller så konstigt.

Läs mer om vikten av goda och förtroendefulla relationer i skolan här:

Rita Nordström LytzAtt möta den andra, det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi  (2013)

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/92177/nordstrom_rita.pdf?sequence=2

Annika LiljaFörtroendefulla relationer mellan lärare och elev (2013)

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32806/1/gupea_2077_32806_1.pdf

http://www.ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//bra-larande-vid-gott-fortroende-larare—elev-.cid1173907

Anneli Felin – Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet (2010)

http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/teachers-relational-practices-and-professionality/

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/relationer-viktig-del-av-lararyrket/

Annonser

5 thoughts on “Att bygga och vårda förtroendefulla relationer i skolan – tankar från en lärare på mellanstadiet

  1. Läraryrkets status och humlan som flög - Välkommen till verkligheten

  2. Reflektioner kring allmänhetens acceptans för läraryrkets komplexitet? – Nicklas Mörk

  3. Rött kort till vem för vad? - Välkommen till verkligheten

  4. Lärarblick och att använda tystnaden medvetet – två verktyg för lärare – Nicklas Mörk

  5. Glömstaresan » Rallystart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s